Helen tog fram ny modell för minskning av koldioxidutsläpp

Den nya planen baserar sig på Helens Utvecklingsprogram med sikte på en koldioxidneutral framtid. I de utredningar som gjorts har man undersökt olika alternativ för att minska koldioxidutsläppen med 20 procent från 1990 års nivå och öka andelen förnybar energi till 20 procent. För att nå de mål som Helsingfors stadsfullmäktige förutsatt har Helen tagit fram en modell där man i det första skedet satsar på värmeproduktion med biobränslen. Samtidigt försöker man hitta möjligheter att i stor skala utnyttja bl.a. solvärme, geotermisk värme och värmepumpar. Det slutliga beslutet fattas av Helsingfors stadsfullmäktige.

Det första betydande investeringsprojektet skulle vara en pelletsvärmeanläggning på Sundholmens kraftverksområde som ersätter den oljeeldade värmeanläggningen. Den nya värmeanläggningen skulle kunna tas i drift 2017 och skulle producera en energimängd som motsvarar 25 000 höghustvåors värmebehov. Följande steg skulle vara en stor biovärmeanläggning på Nordsjö kraftverksområde och eventuellt också på en annan byggnadsplats. Helsingfors stad skulle kunna fatta beslut om att lägga ner kraftvärmeverket på Hanaholmen i början av 2020-talet, när en tillräcklig värmeproduktionskapacitet har kunnat säkerställas.

Koldioxidutsläppen från Helens energiproduktion har varit nästan oförändrade sedan 1990, trots att produktionsvolymen ökat med 45 procent. Grunden för Helens nuvarande stadsenergikoncept är internationellt prisbelönad energieffektiv samproduktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla samt omfattande utnyttjande av spillenergier. Som Finlands största solelsproducent fortsätter Helen att bygga nya solkraftverk. Helen fortsätter också att lagra energi och utveckla tjänster inom flexibel efterfrågan.

Ingående utredningar av olika genomförandealternativ

På basis av de energipolitiska riktlinjer som Helsingfors stad formulerade 2008 och stadsfullmäktiges beslut 18.1.2012 utredde Helen ingående två genomförandealternativ: byggande av ett nytt flerbränslekraftverk i Nordsjö och investeringar i ändringar som gör det möjligt att använda betydligt större mängder pellets i Hanaholmens och Sundholmens kraftverk. Dessutom utredde Helen ett nytt alternativ som baserar sig på decentraliserad produktion.

Helen har ingående bedömt de olika genomförandealternativen ur ett miljöperspektiv samt med avseende på ekonomisk och teknisk genomförbarhet. Utredningarna bygger på analyser av marknadssituationen och olika scenarier för framtidsutvecklingen. Alla alternativ är betungande för Helens ekonomi. I den nuvarande brytningsfas som råder på energimarknaden ser Helen Ab:s styrelse inga affärsekonomiska grunder för att genomföra något av de granskade alternativen. Styrelsen anser dock att det bästa alternativet för att nå Helsingfors stads klimatmål är en ny modell där olika lösningar för förnybar energi genomförs i etapper med utnyttjande av ny teknik och innovationer. Lösningen anses gå bra ihop med de mål som satts upp av Helsingfors stads arbetsgrupp för utredning av decentraliserad energiproduktion och energieffektivitet.

”Omvärldens och energimarknadens utveckling är förenad med stora osäkerhetsfaktorer och utsikterna inför framtiden är oklara. I det här läget är det bättre att närma sig målet om en koldioxidneutral produktion genom projekt som genomförs i etapper. Då kan vi utnyttja marknadens utveckling och den tekniska utvecklingen vid fattandet av investeringsbeslut”, säger Helen Ab:s styrelseordförande Pekka Majuri.  

Fakta

Utredda alternativ för genomförande av utvecklingsprogrammet

Helens nya alternativ: en decentraliserad modell som bygger på separat värmeproduktion
• I det här alternativet genomförs de nödvändiga investeringarna som flexibla och decentraliserade lösningar.
• Sundholmens oljevärmecentral ersätts med en ny pelletsvärmeanläggning som kan tas i drift redan 2017. Anläggningens effekt är cirka 100 MW.
• På kraftverksområdet i Nordsjö och eventuellt också på en annan plats byggs en ny biovärmeanläggning.
• Som bränsle i biovärmeanläggningarna används pellets och/eller flis. Det är också möjligt att använda biokol.
• Alternativet möjliggör energieffektivitetslösningar av olika slag samt nya värmeproduktionslösningar (t.ex. värmepumpar, solvärme och geotermisk värme), vilka genomförs i etapper när förutsättningarna för genomförande uppfylls. De här lösningarna kan genomföras av både Helen och andra aktörer, bl.a. fastighetsägare.
• Genom lösningen nås utvecklingsprogrammets mål om utsläppsminskning och ökad användning av förnybar energi.
• Utmaningarna i samband med ökad användning av biobränsle handlar om tillgänglighet, acceptans och pris.
• Alternativet strider delvis mot stadsfullmäktiges energipolitiska riktlinjer, eftersom kraftvärmeproduktion ersätts med separat produktion av fjärrvärme. Med tanke på framtidsutsikterna för energimarknaden anser Helen emellertid att alternativet är genomförbart. Enligt internationella analysinstitut antas elpriset på partimarknaden under en lång tid framöver ligga på en så låg nivå att nyinvesteringar i kraftvärmeproduktion inte är lönsamma. Dessutom kommer Helen fortsättningsvis att ha mycket kraftvärmekapacitet kvar, vilket innebär att kraftvärmeproduktionen minskar relativt lite.
• I det här alternativet bevaras möjligheten att i framtiden bygga ett kraftvärmeverk i Nordsjö.
• När biovärmeanläggningarna har tagits i drift och man har kunnat säkra en tillräcklig värmeproduktionskapacitet i början av 2020-talet blir det möjligt att lägga ner kraftvärmeverket på Hanaholmen. Då skulle största delen av kraftverksområdet frigöras för andra ändamål. Då skulle det också bli möjligt att bygga broförbindelsen mellan Sumparn och Kronohagen (bron Kronohagen–Knekten).
• Enligt miljökonsekvensbedömningen är alternativet genomförbart.
• Investeringarna för alternativet uppgår till cirka 360 miljoner euro. Sett till totalkostnaderna är det här alternativet förmånligast av de utredda alternativen.

Övriga utredda alternativ

Flerbränslekraftverk i Nordsjö, ersätter Hanaholmens kraftverk

• I Nordsjö byggs ett nytt flerbränslekraftverk Nordsjö C som producerar fjärrvärme och el genom kraftvärmeproduktion.
• Kraftverkets fjärrvärmeeffekt är 350 MW och eleffekt 200 MW. De huvudsakliga bränslena är skogsflis och stenkol, men även andra biobränslen (pellets, bark, sågspån, flis, åkerenergi) kan användas.
• Flerbränslekraftverket kan drivas med biomassa och kol i vilket blandningsförhållande som helst. På grund av svårigheterna att lagra biomassa och för att trygga leveranssäkerheten av energi är det nödvändigt att kraftverket kan drivas med enbart kol.
• Kraftverket beräknas stå färdigt 2022, om byggbeslutet fattas under 2015.
• Strävan är att biobränslet i så stor utsträckning som möjligt ska vara inhemskt, men sannolikt måste en betydande del köpas från utlandet. Orsakerna är bl.a. stora volymbehov samt läget vid kusten långt från Finlands skogsenergikällor, vilket höjer transportkostnaderna för inhemskt trä och å andra sidan möjliggör direkta fartygstransporter från utlandet.
• Bränslena kan levereras till kraftverket med fartyg, lastbilar och tåg.
• Genom projektet uppfylls utvecklingsprogrammets mål om utsläppsminskning och ökad användning av förnybar energi när biobränslenas andel i kraftverket är cirka 60 %.
• För att alternativet ska kunna genomföras måste en värmeöverföringstunnel byggas från Nordsjö till Hanaholmen.
• Nordsjö C ersätter Hanaholmens kraftverk som läggs ned, varvid största delen av området på Hanaholmen frigörs för andra ändamål i stadsrummet. Kronobroarnas avsnitt mellan Sumparn och Kronohagen (bron Kronohagen–Knekten) kan byggas i det skede då bränsletransporterna sjövägen till Hanaholmen upphör efter att Nordsjö C tagits i drift, uppskattningsvis våren 2023.
• Enligt miljökonsekvensbedömningen är alternativet miljömässigt genomförbart, men det förutsätter närmare planering och vidtagande av åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna.
• De totala investeringarna för alternativet uppgår till cirka 960 miljoner euro. Sett till totalkostnaderna är det här alternativet dyrast.

Inblandning av pellets i stenkolet i Hanaholmens och Sundholmens kraftverk

• I Hanaholmens och Sundholmens kraftverk ersätts stenkol med träpellets så att andelen pellets är 0–50 % av bränsleeffekten och så att 0–100 % kol kan användas. Inga ändringar görs i kraftverkens huvudkomponenter (bl.a. pannan och turbinen).
• Som bränsle kan vanlig träpellets eller biokol som förädlats av trä användas. Pellets börjar i stor skala blandas i bränslet i början av 2020-talet.
• På basis av referenser från andra länder är inblandning av pellets i kolpulverpannor en genomförbar lösning, det tekniska utförandet och den maximala andelen biobränslen varierar dock från fall till fall.
• Utmaningarna i samband med ökad användning av biobränslen handlar om tillgänglighet, acceptans och pris. I alternativet kan en del av pelletsbränslet fås från Finland, men en betydande del måste köpas från utlandet.
• Bränslena levereras huvudsakligen sjövägen till Hanaholmen, men delvis också med lastbilar.
• Till Sundholmen levereras stenkolet fortsättningsvis med fartyg, men för att träpellets ska kunna levereras med fartyg krävs det stora lager som det inte finns plats för. Av den här orsaken måste pelletsen transporteras till Sundholmen med lastbilar. Under vintervardagar kommer i medeltal tre långtradarlass med pellets till Sundholmen varje timme. Vintertid kommer dessutom två kolfartyg per månad till Sundholmen.
• Genomförandet av det här alternativet förutsätter investeringar i kraftverkens förbränningsteknik och på Hanaholmen investeringar i en katalysator som minskar kväveoxidutsläppen samt en ny avsvavlingsanläggning. I övrigt görs inga stora ändringar i kraftverksprocesserna.
• Som ramvillkor för projektet har angetts att det öppna stenkolsupplaget på Hanaholmen täcks över, vilket staden antas förutsätta. Dessutom förutsätter genomförandet att det byggs anläggningar för mottagning, lagring och hantering av pellets. I kostnaderna för alternativet har även inräknats miljöbaserade investeringar och moderniseringsinvesteringar vid Hanaholmens kraftverk fram till 2040-talet.
• Området på Hanaholmen förblir tillsvidare i kraftverkets bruk i nuvarande omfattning. Eftersom driften av kraftverket förutsätter bränsletransporter med fartyg, står byggandet av Kronobroarnas sista avsnitt från Sumparn till Kronohagen (bron Kronohagen–Knekten) i stark konflikt med kraftverksdriften.
• Genom projektet uppfylls utvecklingsprogrammets mål om utsläppsminskning och ökad användning av förnybar energi när andelen pellets i Hanaholmens och Sundholmens kraftverk är cirka 35 %.
• Enligt miljökonsekvensbedömningen är alternativet miljömässigt genomförbart, men det förutsätter närmare planering och vidtagande av åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna.
• De totala investeringarna för alternativet uppgår till cirka 300 miljoner euro. Sett till totalkostnaderna placerar sig det här alternativet mellan de två övriga granskade alternativen.