Zachrisbackens skola värms nu med förnybar energi
Helsingfors Energi har som pilotprojekt byggt ett uppvärmningssystem som baserar sig på förnybar energi i Zachrisbackens skolcentrum. Skolans elever och lärare engagerades genast från början i projektet och fick komma med idéer om hur energifrågorna ska göras till en synlig del av skolans vardag och undervisning.
Uppvärmningslösningen med förnybar energi togs i bruk i Zachrisbackens skolcentrum vid skolstarten i höstas. Över 80 procent av den energi Zachrisbackens skola använder produceras nu med förnybar energi. Uppvärmningslösningen kombinerar jordvärme, solvärme, en värmecentral och magasinering av värmen.
Vid Zachrisbackens skola installerades under försommaren 16 stora solfångare med en sammanlagd yta på 160 kvadratmeter. Dessutom borrades 21 stycken 300 meter djupa jordvärmebrunnar under skolans sandplaner. När jordvärmen och solvärmen inte klarar av att tillgodose skolans värmeförbrukning – i praktiken vid kallt vinterväder – levererar värmecentralen tillskottsvärme. Värmecentralen använder huvudsakligen bioolja.
- Zachrisbacken är ett pilotprojekt där Helsingfors Energi testar nya energilösningar. Byggandet av energisystemet för skolorna på Zachrisbacken är det första steget i ett storskaligare försök i Östersundom, säger direktör Marko Riipinen på Helsingfors Energi.
Energin med i undervisningen
Helsingfors Energi har ordnat flera workshoppar för skolans elever och lärare för att få idéer om hur energifrågorna kan tas med i undervisningen och hur värmeproduktionen kan åskådliggöras på ett lättbegripligt sätt.
Helsingfors Energi satte upp displayer i skolans aula som visar uppvärmningssystemets produktion. På displayerna kan eleverna och lärarna i realtid se hur mycket energi som kommer från jordvärmen, solfångarna och värmecentralen och vad siffrorna innebär t.ex. omräknat till varma duschar.
- Jag är mycket nöjd med att vi får vara pilotskola för förnybar energi. Både eleverna och personalen har varit entusiastiska och vi har lärt oss mycket om förnybar energi och hållbar utveckling, berättar rektor Kaisa Alanne.
- Vi får information om skolans värmeproduktion på både dags- och månadsnivå och kan använda den i undervisningen. I modersmålsundervisningen kan vi t.ex. fundera på vad energitermerna betyder, och i matematiken och fysiken kan vi räkna och göra upp statistik över energiproduktionen. Vi får också tillfälle att dra slutsatser, när vi diskuterar förändringarna i värmeproduktionen på ett sätt som motsvarar barnens åldersnivå.