Utlåtande från NTM-centralen om MKB för Helsingfors Energis utvecklingsprograminvesteringar
NTM-centralen i Nyland har gett sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen för Helsingfors Energis utvecklingsprograminvesteringar. De planerade investeringarna skulle märkbart öka användningen av biobränslen och är en del av Helsingfors Energis utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral framtid. NTM-centralen gav positiv respons på den uttömmande miljökonsekvensbeskrivningen och på att medborgarna gjorts delaktiga i processen.
Helsingfors Energi har som mål att minska växthusgasutsläppen med 20 procent från 1990 års nivå och öka andelen förnybar energi till 20 procent fram till år 2020. I den genomförda MKB-processen bedömdes miljökonsekvenserna för tre alternativ:
• (Alternativ 1) I Nordsjö byggs ett nytt flerbränslekraftverk som kan använda biobränslen och stenkol i olika blandningsförhållanden. I det här alternativet kan målet för minskning av växthusgaserna nås, om cirka 60 procent av kraftverkets bränsleenergi är förnybar energi. Om Nordsjö C-kraftverk byggs kommer Hanaholmens B-kraftverk att tas ur produktion och i Sundholmens kraftverk kommer 5–10 procent biobränslen att användas. Enligt NTM-centralen är det bästa alternativet med tanke på att minska klimatpåverkan att använda 100 procent biobränslen.
• Det andra alternativet (Alternativ 2) är att göra betydande förändringar i förbränningstekniken och upplagringen i Sundholmens och Hanaholmens kraftverk. På årsnivå fås då 40 procent av bränsleenergin från träpellets. Målen nås även med detta alternativ.
• Det så kallade nollalternativet (Alternativ 0+) är att i Hanaholmens och Sundholmens kraftverk enbart göra de ändringar som de nya utsläppsbegränsningarna kräver och ersätta 5–10 % av stenkolet med pellets i enlighet med ett tidigare beslut. I det här fallet nås inte målen som satts för år 2020.
Helsingfors stadsfullmäktige beslutar om investeringarna i Helsingfors Energis utvecklingsprogram år 2015.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland är som kontaktmyndighet för projektet nöjd med den uttömmande MKB-processen. ”I MKB-projektet har medborgarna gjorts delaktiga i ovanligt hög grad. Jag anser att planeringen i samband med projektet har varit utomordentligt öppen och interaktiv”, säger överinspektör Leena Eerola på NTM-centralen i Nyland. "Även i övrigt är MKB:n överskådligt och grundligt utförd”, tillägger hon.
Enligt NTM-centralen i Nyland har MKB-beskrivningen inriktats på de konsekvenser som är centrala för projektet och de bedömda konsekvenserna har huvudsakligen beskrivits överskådligt. NTM-centralen påpekar dock att om Nordsjöalternativet väljs för fortsatt planering måste fler intags- och utsläppspunkter för kylvatten granskas än vad som gjorts i beskrivningen. Vid den fortsatta planeringen är det också nödvändigt att granska de läckage- och sköljvatten som uppkommer vid byggandet av energitunneln, hur dessa vatten förbehandlas och leds till avlopp.
I bostadsområdena kring det planerade C-kraftverket i Nordsjö överskrids inte riktvärdena för buller, men i Borgarviken kommer riktvärdet för buller i naturskyddsområden ställvis att överskridas även i fortsättningen. Vid planeringen av projektet måste uppmärksamhet fästas vid att förhindra att buller sprids till skydds- och bostadsområden. Påverkan på naturen kan lindras genom valet av tidpunkt för schaktningar och muddringar och genom placeringen av driftslagret av stenkol.
Enligt NTM-centralen är det också viktigt att beakta att om Alternativ 2 eller Alternativ 0 förverkligas utgör de ett hinder för att Hanaholmen blir ett område för bostäder och arbetsplatser. Inte heller kan Kronbergsstrandens broförbindelse få en fungerande lösning på avsnittet Sumparn-Kronohagen så länge som Hanaholmens B-kraftverk är i drift.
Allt material som hänför sig till MKB-processen finns i Miljöförvaltningens webbtjänst: http://www.ymparisto.fi/helenbioyva