Nordsjö biovärmeverk

Vi upphör med användningen av stenkol och eftersträvar klimatneutral energiproduktion senast år 2030. Värmeproduktionen från Hanaholmens och Sundholmens kraftverk ersätts genom storskalig recirkulering av energi med hjälp av värmepumpar samt genom värmelagring och biomassa. Nordsjö biovärmeverk är den sista komponenten i ersättandet av Hanaholmens kraftverks värmekapacitet och ersätter över hälften av kraftverkets värmeproduktion.

Nordsjö biovärmeverk ersätter omkring en fjärdedel av stenkolsförbrukningen vid Hanaholmens kraftverk som ska stängas. En del av värmeproduktionen ersätts också med hjälp av värmepumpar och lagring. Biovärmeverkets andel av Helens bränsleförbrukning är cirka 15 %.

Hanaholmen ersätts inte helt och hållet med biomassa. En del av värmeproduktionen ersätts med annan produktion: recirkulering av energi med hjälp av värmepumpar samt energilagring. Dessutom effektiviseras utnyttjandet av den nuvarande kapaciteten.

I Finland baserar sig bioenergin huvudsakligen på olika slags sidoflöden från skogsbruket och skogsindustrin. Finland har en livskraftig skogsindustri, så sidoflödena därifrån är tillräckliga. Den tekniska potentialen att ta vara på skogsflis och rester från skogsgallring är större än vad som utnyttjas i dag. Ökad efterfrågan inverkar på bioenergins pris, men å andra sidan blir det då lönsamt att ta vara på biomassa där det i dag är olönsamt, vilket ökar utbudet. Hela Östersjöområdet är vårt anskaffningsområde, så vi är inte helt utlämnade åt utbudet i hemlandet.

Vårt mål är att 100 % av den biomassa vi anskaffar ska vara hållbar. I praktiken betyder det att de trädbränslen vi anskaffar är hållbarhetscertifierade (t.ex. PEFC, FSC eller SBP) och ursprungsövervakade.

Av våra bränsleleverantörer förutsätter vi hållbart skogsbruk och produktion som beaktar den biologiska mångfalden. Vi är medvetna om vilken betydelse död ved har för den biologiska mångfalden i ekonomiskogar och känner till de centrala principerna för att bevara och åstadkomma död ved.

I Finlands skogar odlas inte energiskog separat, utan de fraktioner som används till energi är biprodukter från avverkningar och skogsbruk samt från såg- och skogsindustrin. Skogsflis tillverkas av biprodukter från avverkningar, t.ex. av grenar och klena gallringsträd. Bark och sågspån är exempel på biprodukter från skogsindustrin medan t.ex. återvinnings- och rivningsvirke är exempel på fraktioner som recirkulerats.

Vårt mål är att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja inhemska anskaffningskällor vid anskaffningen av biomassa. Dessutom kompletteras anskaffningen vid behov med import. I vår årliga hållbarhetsrapport berättar vi om ursprunget för det bränsle vi anskaffat.

Hållbart producerad bioenergi anses vara klimatneutral, eftersom lika mycket koldioxid frigörs vid förbränningen av biomassan som den bundit när den vuxit. Koldioxiden cirkulerar alltså mellan atmosfären och biomassan, till exempel träden.

Att biomassa har noll utsläpp är inte Helens egen praxis, utan något som man gemensamt och globalt kommit överens om i FN:s klimatavtal. Att biomassa har noll utsläpp inom energiproduktionen baserar sig på lagstiftning på EU-nivå, bland annat utsläppshandelslagen och direktivet om förnybar energi. Idén med den europeiska utsläppshandeln är att antalet utsläppsrätter som industrin förfogar över är begränsat och att antalet minskar med tiden i enlighet med klimatmålen.

Enligt lagstiftningen betraktas alltså hållbar biomassa som utsläppsfri inom utsläppshandeln. Beräkningen av utsläppen från anläggningar som omfattas av utsläppshandeln övervakas av Energimyndigheten.

Koldioxidutsläppen från biomassa lämnas dock inte obeaktade vid beräkningen av de totala utsläppen. De tas med bland annat vid uppföljningen av klimatavtalet i Paris och i ländernas utsläppsbalanser. För tydlighetens skull beräknas alla utsläppen från biomassa inom den så kallade LULUCF-sektorn, det vill säga markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I praktiken går det till så att när ett träd faller i skogen statistikförs det i sin helhet som utsläpp, oberoende av hur och inom vilken sektor trädet och dess delar används.

Användningen av biomassa påverkar alltså Finlands nettoutsläpp, men för att undvika att utsläppen räknas dubbelt beräknas utsläppen från skogsbiomassa inom markanvändningssektorn och inte inom energisektorn.

För närvarande bedömer vi att biovärmeverket i Nordsjö kommer att behöva cirka 60 långtradarlass med bränsle per dag (förutom söndagar), när värmeverket går på full effekt. Biobränslena transporteras färdigt krossade till kraftverksområdet med långtradare längs Ring III och Nordsjö hamnväg. Trafikvolymerna ökar med cirka 1 %. Utsläppen från transporterna har uppskattats till några få procent av bränslets livscykelutsläpp. I undantagsfall är det också möjligt att köra till området via Bastövägen.

I enlighet med Helens styrelses investeringsbeslut inleddes byggandet av Nordsjö biovärmeverk med schaktningsarbeten i mars 2020.

Den planerade biovärmeverksinvesteringen i Nordsjö höjer inte priset på fjärrvärme. Beskattningen av stenkol och naturgas har skärpts de senaste åren och priset på utsläppsrätter har också gått upp, vilket har höjt priset på fjärrvärme. Inom värmeproduktionen är biobränslen i dag ett konkurrenskraftigt alternativ jämfört med stenkol och naturgas.

Rökgasreningen i Nordsjö biovärmeverk genomförs i enlighet med BAT-slutsatserna (BAT = Best Available Techniques) för stora förbränningsanläggningar. De här slutsatserna tillämpas i hela EU. Enligt BAT-slutsatserna ska bästa tillgängliga rökgasreningsteknik användas för att minska utsläppen från förbränningsanläggningar.

I Nordsjö biovärmeverk förbränns biomassa i en cirkulerande fluidiserad bäddpanna (CFB-panna), som är en av de bästa pannteknikerna för förbränning av biomassa av varierande kvalitet. Med hjälp av pannteknik som lämpar sig för biomassa minimeras uppkomsten av primära utsläpp. Tillförseln av förbränningsluft och temperaturen i förbränningskammaren regleras kontinuerligt med hjälp av ett automationssystem för att vi ska kunna vara säkra på att förbränningen alltid sker i optimala förhållanden. Då kan uppkomsten av kolmonoxid, kolväten, PAH-föreningar och oförbrända partiklar (svart kol) som beror på ofullständig förbränning minimeras.

De dammutsläpp som uppkommer vid förbränningen filtreras från rökgaserna med hjälp av ett slangfilter. I slangfiltret leds rökgaserna med lämplig hastighet genom slangar av extra tät filterduk, så att dammet fastnar på ena sidan av duken medan den rena gasen tränger igenom. Efter att rökgaserna renats från damm i slangfiltret leds de till en skrubber, där värmen i rökgaserna återvinns genom kondensering och leds till fjärrvärmenätet. I skrubbern överförs värmen till vattnet samtidigt som de sista orenheterna i rökgaserna tvättas bort. Efter skrubbningen leds den renade gasen till skorstenen, och ut ur skorstenen kommer så gott som utsläppsfri rökgas. Utsläppen från Nordsjö biovärmeverk övervakas genom kontinuerlig mätning i skorstenen.

Kondensatet och avloppsvattnet som uppkommer i rökgasskrubbern tillvaratas i sin helhet och renas i biovärmeverkets egen vattenreningsanläggning, och efter det är vattnet så rent att det kan användas som tilläggsvatten i fjärrvärmenätet.